Vintertid

Som liten var jag alltid rädd för att åka pulka i för branta backar,
jag tyckte om långa låga backar som man kunde åka länge i.
Vi har en pytte liten backe här i tyresö väldigt nära pappas hus som jag och min bror alltid åkte i på vintrarna som barn.
Pappa och mamma sa jämt: Akta så ni inte åker ut på vägen!!
Grejen var att jag och min bror alltid trotsade det dom sa och tog alltid så mycket sats vi vågade så att vi nästan kom ut på vägen, dock lyckades vi aldrig komma ut på vägen till våra föräldrars lättnad.



''Backen'' nära pappas hus.

Något som däremot inte var till min lättnad var när vi skulle till ''pulka backen'' vid gränängsringen.
Det var alltid ett 30 tal barn som åkte högst upp från denna branta backe och jag var alltid livrädd för att bli påkörd, för tro mig det hände ett antal gånger och jag började gråta och ville gå hem efter 10 minuter.

När vi sedan blev lite äldre vågade vi oss upp för backen som var lite högre än den lilla.



Tjingeling

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0